Med mörkret kommer smärtan
som strålar ut så uppenbart
Med mörkret kommer smärtan
som ovisshet av okunskap
Ttglade känslor, fasthållna inombords
bryts loss, som ett fartyg på stormigt hav,
likt grenen om bryts
av vindens pilar,
och blomsterknoppen som böjer sig
för högre makter
Så står vi ändå där
mitt i en orkan
och tror oss vara starka
För blunda kan vi.
Men vad händer
när vi sluter våra ögon?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar