Bara det godaste goda
mjukaste mjukt
vänast av det väna
och rent som klart,
kallt rinnande bäckvatten
sprungen som magi
ur en uråldrig klippskreva
av det berg som en gång fanns
Önskar jag dig.
Drömmar och tankar
förhoppningar och sprakande gnista
som faller från elden bort
men lever helt av egen kraft,
så liten och skör
så mäktig och förtärande.
Som grusas och trampas ned,
ett stoft man tror sig dör
men som reser sig och växer igen
upp ur ogynnsam mark
i sin egen samlade livskraft.
Önskar jag dig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar