Fortfarande facket.

Nejdå det är inte allena dåligt med fackförbund. Naturligtvis är det bra för arbetsgivare att ha en motpol, liksom det i alla samtal och diskussioner krävs att någon står på den andra sidan och för den andra åsikten för att något ska drivas framåt, sättas i rörelse och utvecklas. Jag är för att vi alla har olika åsikter.
MEN jag är inte för när facket ställer till bekymmer som i slutändan, som i vård och omsorg, främst faktiskt drabbar de som arbetsgivaren (kommunal eller privat) har satt personal att ta hand om. För patienter, vårdtagare, brukare eller boenden har sällan ett eget fackförbund att vända sig till.

På mitt arbete i norge får nu vi arbetstagare ställa oss på vår arbetsgivare sida MOT facket (som ju vill driva en fråga FÖR oss), därför att vi kan se vad som är det ultimata för vår vårdtagare. Ändå ställer sig facket emot. För att, tror jag, facket önskar mer i lön åt oss personal. Men vi tackar nej till det. För vi vet vad som är bäst i vår arbetssituation. Och att då inte facket viker sig, det finner jag märkligt.

Eller inom nedskärningar, som är vanliga nu, inom kommunal regi. Att inte undantag görs i högre grad. Att inte kompetens går före arbetade år. Summa summarum. Utbilda outbildad personal ÄR dyrare än att behålla utbildad. Och ett konstigt sätt att tänka, när inte utbildning och kompetens inom vården går före. Inom industrin är det så att har någon lärt sig måla en grej, eller slipa en grej eller nåt annat på en maskin, så får han eller hon gå före las-listan när det blir frågan om arbetsbrist eller nedskärningar. Att inte samma sak gäller om man jobbar med människor, vad betyder det? Jag är rädd att det betyder något för vår människosyn. Men jag vill inte påstå att det är så.

Det var det.