onsdag 31 mars 2010



Nu är det snart påsk, och äntligen kan vi se att vintern tar sin sista suck i en blöt vattenpöl. Aldrig har väl regnet och vätan varit mer efterlängtad, i alla fall känns det så när man ser Kung Bore flyta bort:-)

Somliga ska vara lediga lite extra när det är påsk, och somliga ska inhåva lite storhelgsersättning. Hur det än ser ut för Dig hoppas jag påsken blir bra!

Somliga ska tänka lite extra på Jesus och hans lidande när han vandrade här på Jorden, eller på gudomligheten att han tog våra bördor på sina axlar och dog för våra synders skull.
Somliga ska bara äta lite extra godis och god mat.
Hur det än ser ut kan man åtminstone glädja sig åt att ha förmånen att välja, om man nu som jag bor i sverige, har tak över huvudet och mat på bordet, kanske även barn som glädjer sig åt att få ett tillfälle att klä ut sig och stoppa munnen full av gott.:-)
Alla har inte möjligheten åt att hinna/kunna glädja sig åt vårens knoppar eller har inte råd med lite extra god mat och godis över påsk. Alla har inte tak över huvudet. Och somliga får påsken likväl som alla andra dagar kämpa för att överleva, på ett eller annat sätt.
Så när vi sitter där och njuter, sänd en tanke för alla dem. För kanske skapar det en positiv energi i universum, och kanske slår tanken tillbaka till dig så att Du gör nåt mer aktivt än bara en tanke!

Till er Alla: En God och Glad Påsk!



En sådan här fjäril fick jag till mig under en healing, av en person som ville visa mig den. Undrar hur vanligt det är att se en sådan här fullvuxen i mars månad i Sverige? De invandrar tydligen från medelhavsländerna till b.la norden under sommaren. Jag tog den som en positiv gest och varm tanke från någon som ville göra mig glad!
Sen är det inte att förglömma vad en fjäril står för...Utveckling, förnyelse, pånyttfödelse, nystart....

Vad skrivandet gör för mig..

Det är så underbart att börja skriva igen. Har alltid sett mig som en människa som uttrycker mig hellre via penna än mun, men tiden frö att sitta med ett block och ett blyert har gått mig förbi, och det tidevarvet har nog mer eller mindre försvunnit till förmån för cybervärlden och teknik, om man bortser från enstaka människor som tex gouillo som fortfarande envist hänger fast vid en gammal skrivmaskin. Eller var det Lundell? Nå, för min del har jag nog insett att jag lever i denna tidsålder iaf. Och den passar mig bra! Jag kan ta ett ryck vid tangentbordet under en kaffeslurk innan något annat kallar på min uppmärksamhet. Och tänk så praktiskt att bara stänga ner locket på den lilla bärbara;-) Nästan så man kan tro att det man skriver här stannar här;-) För att det går ut våglängder från min lilla grej som sprider sig i rätt frekvens för att hamna och dyka upp i vilken apparat som helst vart som helst, det är nästan smått gudomligt och liiite för abstrakt. För mig iaf.

Men det är ju inte bara det skrivna ordet över nätet som sprids ut över en frekvens och ger signaler tillbaka till mottagaren. Det är egentligen ingen ny "teknik" även om människan lyckats få ned den i små små apparater. För vi sänder ut signaler hela tiden. Vi signalerar hur vi mår, om vi vill ha kontakt, eller be någon piss-of. Och vi får hela tiden signaler tillbaka, även på sånt vi inte visste att vi sände ut. är inte det fanstastiskt?! Och om man då tänker sig att man kan göra detta över datorer och mellan människor eller från människor till djur, då är vi inte långt undan att börja prata om kosmisk energi och karma. Vi får tillbaka vad vi förtjänar, på ett eller annat sätt....någon gång kommer alltid energin tillbaka till sändaren, som en bumerang.

Så get out there and spread the love so the love can catch you <3 <3 <3

tisdag 30 mars 2010


Blå Lotus. Med rötterna i dyngan och de växande delarna i luften.

Fortfarande facket.

Nejdå det är inte allena dåligt med fackförbund. Naturligtvis är det bra för arbetsgivare att ha en motpol, liksom det i alla samtal och diskussioner krävs att någon står på den andra sidan och för den andra åsikten för att något ska drivas framåt, sättas i rörelse och utvecklas. Jag är för att vi alla har olika åsikter.
MEN jag är inte för när facket ställer till bekymmer som i slutändan, som i vård och omsorg, främst faktiskt drabbar de som arbetsgivaren (kommunal eller privat) har satt personal att ta hand om. För patienter, vårdtagare, brukare eller boenden har sällan ett eget fackförbund att vända sig till.

På mitt arbete i norge får nu vi arbetstagare ställa oss på vår arbetsgivare sida MOT facket (som ju vill driva en fråga FÖR oss), därför att vi kan se vad som är det ultimata för vår vårdtagare. Ändå ställer sig facket emot. För att, tror jag, facket önskar mer i lön åt oss personal. Men vi tackar nej till det. För vi vet vad som är bäst i vår arbetssituation. Och att då inte facket viker sig, det finner jag märkligt.

Eller inom nedskärningar, som är vanliga nu, inom kommunal regi. Att inte undantag görs i högre grad. Att inte kompetens går före arbetade år. Summa summarum. Utbilda outbildad personal ÄR dyrare än att behålla utbildad. Och ett konstigt sätt att tänka, när inte utbildning och kompetens inom vården går före. Inom industrin är det så att har någon lärt sig måla en grej, eller slipa en grej eller nåt annat på en maskin, så får han eller hon gå före las-listan när det blir frågan om arbetsbrist eller nedskärningar. Att inte samma sak gäller om man jobbar med människor, vad betyder det? Jag är rädd att det betyder något för vår människosyn. Men jag vill inte påstå att det är så.

Det var det.
Jag skrev i starten att jag tyckte facebookforumet blivit för trångt. Nej så stor är jag inte, inte lilla jag;-) Men ibland kan mina tankar och omvärldens påverkan vara för stor. Ibland vill jag skriva mer, berätta mer. Och kanske är en blogg ett redskap för det likväl som massmedia.

För jag blir så FÖRBANNAD på en del på politik!! Läs om hur fackförbundet kommunal står upp för sina medlemmar, en personalgrupp i Torsby, som, åtminstone enligt offentlig information, har kränkt brukare i en gruppbostad, på flera sätt b.la sexuellet och genom att skrämmas med en liemansutklädnad!! Ska de ha rätt att få jobba kvar och fortsätta kränka, skrämma och skada de människor som de av samhället är satta att värna och vårda????? Enligt fackförbundet kommunal ska de få göra det. För de (personalen) mår dåligt. Och de har rätt till en anställning. Las och anställningsskydd har gått för långt när den rätten går före Lagen om Stöd och Service för människor med särskilda behov.

Precis som nedskärningar och besparingar har gått för långt när de drabbar de människor som inte har något annat val än att underkasta sig samhällets hjälp.

En grupp likväl som ett samhälle är aldrig starkare än dess svagaste länk. Och ett samhälle som förstör de som de ska vårda är inget samhälle värt namnet.

Bort med kommunal. Eventuellt bort med alla fackliga förbund och laslistor. Låt rätt person vara på rätt plats. Och ge pengar till verksamheter inom vård och omsorg. För det kommer även ekonomiskt att löna sig. Den som är sjuk eller funktionshindrad och som utan kramp får sina rättigheter tillgodosedda, den vård och rehabilitering den behöver, oavsett om det är västerländs snäv medicinbehandling, rehabiliteringsridning, akupunktur elelr taktil stimulering, kommer att må bättre, kunna ge mer tillbaka till samhället och därigenom inte längre bli en tärande resurs.

Tack för mig!
I söndags var jag på en kurs. En kurs i personlig utveckling och mediumskap. Det visste jag inte att jag skulle hamna på! Eller rättare sagt, där hade jag nog kunnat befinna mig för 15 år sedan. Och vid ett par tillfällen däremellan. Men inte alls vid andra tillfällen. Hur som så ledde livet mig dit, och det är jag tacksam för, oavsett hur det kommer utvecklas. Vi ska ta tillvaro på de möjligheter som livet erbjuder oss! Och råkar vi inte ha möjlighet att genomföra de just då så var det nog heller inte meningen att vi skulle göra dem, just då. Hjulen och kretsloppet snurrar runt runt, och somligt har vi kontroll över och somligt inte. Så är det bara.

I alla fall hamnade jag där då i söndags. Och jag ska gå vidare under årets gång. Vad det leder till vet jag inte, men jag hoppas jag lär mig mer om mig själv och om andra. Och det är inte fel om jag lär mig mer om andevärlden heller:-)

Varför är jag här?

Så har jag kommit hit, där så många andra människor befinner sig. Jag har startat en blogg. En bebisblogg. Den ser inte mycket ut för världen än, men så är den bara en liten vrå också. Än så länge iaf. Vi får se.
Tyckte inte jag hade mycket i bloggosfären att göra, så många andra är ju redan är, och inte orkar jag läsa alla tråkiga dagboksanteckningar om konsum, porslin, frissan, apoteket heller. Men däremot verkar jag aktivt på nätet och i riktiga livet på andra sätt. Genom att läsa medier vilja veta mer och ha åsikter om ditten och datten som sker runt omkring oss. Och även visa en del på facebook. Så plötsligt kändes fb-forumet för trångt för att föra fram allt jag vill ha sagt! Plötsligt ville jag säga så mycket. Så nu står jag här med en bebisblogg. Och vi får väl se hur långt den växer.