40 is the new 20?

Det kommer mer och mer.
Vuxna kvinnor som sticker ut hakan.
Ensamma mammor.
Ekonomiskt oberoende äldre tjejer.
Kvinnor som vet vad de vill.
Som har erfarenheter och ett självförtroende i vuxen ålder. Oavsett och oberoende mannen och förhållanden.
Och därmed blir vackra.
Och kräver som köpstarka konsumenter att se reklam som passar dem, att få köpa kläder som passar dem.
Som har lämnat emo åldern bakom sig.
Som har lämnat Britney Spears gulliga och ångestfyllda tonårskomplex, väx upp snabbt och SE-MIG syndrom.
Som vill bli sedda för de de är. Även om det kanske inbegriper lite botox o en och annan lyftning. Om de vill. För att DE vill, inte männen.
Positivt ja visst.
Skönt om ungdomskulten en gång för alla kunde begränsas.
Den var också positiv till en början. När människor för första gången fick en tonårstid över huvudtaget, och kunde få vara ett mellanting mellan barn och vuxen, den tiden som är så viktig för att finna sig själv. Men blir så ångestfylld och krävande när ingen vill växa ur tonåren. När alla vill vara en tonåring, eller 40 .åriga män vill ha en tonåring. När samhället enbart ska handla om tonåringar. Vad fick vi då? Jo, en kult av emo, av självskadebeteende, rakblad, ångest, psykofarmaka. Dags att lämna den åldern.
Och inse att vi alla ska gå igenom tonåren.
Och det betyder att det finns ett liv efter tonåren.
Kanske den viktigaste tiden i livet? Den när man mognar och blir vuxen.
Även kvinnan. Som idag kan bli vuxen i sig själv. Med eller utan familj.